Studentinitiativ för att attrahera fler unga jurister till humanjuridiken

Det finns ett stort behov av jurister som vill arbeta inom det humanjuridiska området. Flera europeiska studentorganisationer tar därför initiativ för att locka fler unga jurister att börja arbeta med familjerätt, socialrätt och andra humanjuridiska områden.

I Sverige och i många andra europeiska länder råder det brist på jurister som vill arbeta direkt mot människor. Allt fler väljer att arbeta på affärsjuridiska byråer eller att arbeta som bolagsjurist, på bekostnad av de humanjuridiska byråerna. Det behövs därför omfattande insatser för att få fler att börja arbeta med familjerätt och socialrätt. En orsak till att det behövs allt fler familjejurister är att världen blir allt mer globaliserad och familjer sprider ut sig över landsgränserna. En familjejurist idag kan få stora och omfattande uppdrag som exempelvis kan gälla att förrätta ett arv, när arvingarna finns i flera olika europeiska länder. Ett annat sådant komplicerat uppdrag kan vara att hantera en vårdnadstvist där den ena föräldern är bosatt utomlands och den andra föräldern är bosatt i Sverige. Det leder till att det finns fler uppdrag för familjejurister, men också att familjejuristens uppdrag blir mer komplicerat. I syfte att få fler unga juriststudenter har flera europeiska studentorganisationer genomfört riktade informationskampanjer för att uppmana sina medlemmar att söka sig till den humanjuridiska banan.

Stor brist på jurister inom familjerätt och socialrätt

Det finns ingen generell brist på jurister i Sverige. Matchningen mellan antalet utbildade jurister och antalet utbildade jurister är god, vilket innebär att det varken råder överskott eller underskott på jurister i Sverige. I Sverige och i synnerhet i Stockholm finns det dock ett stort behov av familjejurister, vilket i synnerhet beror på att juriststudenter i hög grad väljer att etablera sig inom andra rättsområden än familjerätt.  Det står naturligtvis var och en fritt att själv välja vilket yrkesområde man vill välja, men behovet av jurister som kan arbeta med familjerättsliga frågor kopplat till umgänge med barn, vårdnadstvist och liknande har ökat betydligt på senare år. En viktig uppgift för samhällets olika aktörer, inte minst studentorganisationerna, är att försöka upplysa studenterna om behovet av fler familjejurister.

Studentorganisationer bidar i arbetet att locka fler till den familjerättsliga banan

I Europa finns det många och stora studentorganisationer. Med studentorganisation menas en organisation som företräder studenternas rättigheter och intressen gentemot andra aktörer och driver påverkansarbete för att stärka upp studenternas situation. Studentorganisationerna bedriver också ett aktivt arbete för att hjälpa studenterna att göra sig anställningsbara efter examen. Ett bra sätt att göra det är att peka på vilka utbildningar som leder till jobb och vilka inriktningar inom ett yrke som är särskilt efterfrågade på arbetsmarknaden. Flertalet studentorganisationer i Sverige och på europeisk nivå har lyft vikten av att allt fler väljer att rikta in sig på rättsområdet familjerätt, då det råder stor brist på familjejurister. Det är dock inte alla studenter som känner till att det finns en brist på familjejurister och därför är det positivt att studentorganisationerna gör stora ansträngningar för att upplysa studenterna om detta. Familjejuristens uppgift är mycket viktig, även ur ett samhällsperspektiv. Familjejuristen har en avgörande roll i rättsordningen, då den bistår privatpersoner i att hantera svåra rättsliga tvister som handlar direkt eller indirekt om familjemedlemmarnas förhållande till varandra. En privatperson som har hamnat i en vårdnadstvist är i stort behov av att få hjälp av ett skickligt juridiskt ombud som kan ta tillvara dennes intressen på ett bra sätt.

Behov av ökad samverkan mellan studentorganisationer och myndigheter för att få fler att bli familjejurister

Det är en hel rad åtgärder och initiativ som kommer krävas om fler juriststudenter ska välja att ägna sig åt familjerätt. Studentorganisationerna, särskilt de juridiska föreningarna vid de europeiska lärosätena, gör här mycket viktiga insatser genom att informera studenterna om bristen på jurister som arbetar med familjerättsliga frågor. Men ett problem är att det finns bristfällig statistik över hur många jurister som behövs i respektive yrkesområde inom juridiken. Det beror på att Arbetsförmedlingen och SCB enbart publicerar statistik över arbetsmarknadsläget för jurister i allmänhet, men inte uppdelat på olika yrkestitlar inom juristbranschen. SCB borde därför ges i uppdrag av regeringen att ta fram statistik över vilket behov av jurister det finns inom respektive yrkesområde, vilket kan leda till att studenterna i högre grad väljer de inriktningar inom juridiken som leder till jobb. En sådan statistik bör tas fram på ett tydligt och pedagogiskt sätt, vilket med fördel kan göras genom samarbete med studentorganisationerna. I takt med att arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad och studenter ser hela Europa som sitt arbetsfält, så hade det varit en fördel om EU hade kunnat ta fram statistik över hur arbetsmarknaden för jurister ser ut i Europa. Det är även av värde för de juriststudenter som läser juristprogrammet i ett annat land än sitt hemland och som vill kunna skapa sig en uppfattning om hur arbetsmarknadsläget ser ut i EU.